Östanvinden drog mot väst. För min syn uppenbarar sig tre gestalter, urkvinnor från en forna tid. Viskningarna från förr skymtar nu om en framtid. Diser har de kallats. Alla skickliga hantverkare i textila konster.
En har barmen fylld av livets material, spinner alla livets trådar. Hon med minnen från förr vet när tråden ska löpa och när den bör brista.
En gnor i sitt anletes svett och lust. Hon, med starka händer, sår och skördar jorden. Står med folk och fä och sjunger dem sånger om det varanade.
Den sista vid vävstolen sitter. Ständigt vävande på livets väv. Väven som är i ständig rörelse och förändring. Först när hon skyttlar och trådarna korsas synes mönstret av det som tidigare varit dolt.
De lägger livets lotter och lägger även dödens. De råder över det förflutna, närvarande och tillkommande. Östanvinden far mot väst och vi står med fötterna på jorden. Marken skiftar färg och himlen byter form och de står med ena handen i himlen och andra i jorden.
Med inspiration hämtad ur textil- och dräkthistoria från områden som jag har koppling till utforskar jag mina släktrötter. Med hjälp av mönster, färg och form skapar jag min egen historia med myter kring det textila hantverket. Funderar kring vad kultur och historia är? Om hur den blir till? Hur den skapas och återberättas? Om vem som äger den (om man ens kan det) ? Och om hur kultur kan vara så lokal, regional och samtidigt global. Frågor som jag funderar på utan att ha svar. Och kanske finns det inga bra svar, utan bara olika tolkningar.
Copyright © 2020